Premiär för löpning i kortärmat och korta byxor!!
Det kändes otroligt skönt - tog en runda på knappa tio kilometer med Pepsi som sällskap.

Fram för mer sol och värme :)



Nån sån här utrustning behövdes inte idag!

Helt underbart väder i kväll - nästan så man kan tro att det blir en sommar i år också!
Eftersom jag har vilodag från löpningen idag så tog jag istället en promenad med Pepsi till Storberget och passade också på att se hur långt våren kommit :)



Narcisserna har slagit ut - trots att det inte var så länge sen de täcktes av en jättestor snödriva ...



Pärlhyacinterna och de gula "vad-de-nu-heter" blommar också.



En till "vad-den-nu-heter", men en annorlunda ;)



Dessutom fick jag ju fina morsdagsblommor också ...



En till morsdagsblomma.
Dessutom fick jag två rosor som får stå inomhus tillsvidare - men förhoppningsvis kan jag snart flytta ut dem!



Pepsi hade roligt på Storberget!

Efter två löprundor som kändes förhållandevis lätta och trevliga så kom då bakslaget i går ... en 10-kilometers länk där benen var tunga klumpar redan från första steget och kroppen liksom kämpade mot: "nej, jag vill inte" ...

Jag vill ju så gärna känna den "gamla" känslan, jag vill ju orka springa lika "fort" och lika länge som tidigare. Jag vill ju att min kropp också ska känna likadant som mitt huvud!

Nu behöver jag bara tålamod för att orka kämpa. Tålamod; det är inte riktigt min starkaste egenskap ...

I morgon är det dags för nästa runda - håll tummarna för att det blir en lyckad länk!

Nu har Muffins farit hem för denna gång - Pepsi grät en stund då hon såg att hennes kompis försvann i bilen.

Vi syns snart igen!

Valborgsnatten blev en orolig natt i vårt hem ... påminde lite om nätterna då barnen var små och sjuka.

Denna gång gällde det inte barnen, utan Pepsi.
Hon har under några veckors tid periodvis ulkat som om hon tänkte spy, men det har inte kommit något. Det har alltid kommit helt plötsligt och varit ganska kraftiga "spyljud".

Igår började hon spy: vitt slem med skum i. Maten kom inte upp - den åt hon med god aptit - men så fort som hon rörde sig så ulkade hon till och spydde en klick slem/skum. Detta pågick under hela dagen och kvällen ... tiotals gånger. Jag mätte feber, men temperaturen verkade normal och allmäntillståndet hyfsat.

Hon fortsatte småspy också under natten, vilket alltså är orsaken till vår dåliga nattsömn.
Idag verkar hon tack och lov må bättre - hon har bara spytt några gånger - och har lekt som vanligt,.

Få se hur nästa natt blir; i annat fall ringer jag nog veterinären i morgon.



Nu sover hon gott efter några timmars lek ute på gården.

Trädgårdsarbete är allra roligast en solig vårsöndag - som idag :)
Kändes skönt att röja undan spåren efter vintern, plocka fram trädgårdsmöblerna och rengöra poolen inför sommarsäsongen.
... en njutning att se hur våren går framåt!



Krokusarna är också glada över solskenet!



Några små tappra blåsippor bland vissna höstlöv ...



Poolen rengjord och fin ... påfyllning av vatten pågår :)

Vi ska vara hundvakt en knapp vecka framåt - Pepsi har alltså sin bästis Muffins på besök :) (Det där med bästis är inte riktigt ömsesidigt, tyvärr...).

Jag tog en kvällspromenad med båda hundarna i gråkyligt väder med duggregn. Vi gick först på Storberget där de fick springa lösa en stund, sen fortsatte vi i koppel längs småvägarna.

För det mesta gick de rätt snyggt och prydligt, men ibland trasslade nog kopplen in sig rejält ... jag får väl skylla på ovanan. Båda hundarna snusade runt - för det mesta på samma saker, i tur och ordning. Det fanns tydligen en hel del intressanta dofter som skulle få egen "märkning". Det var rätt intressant att se: varje gång som Pepsi märkte upp en plats, så skulle Muffins dit efteråt och märka med sin doft istället :)



(Gammal bild: jag hade inte med kameran idag - och det är inte alltid så lätt att fånga dem på samma bild!)

Läste några tänkvärda kommentarer i en diskussion på träningsforumet Funbeat häromdagen. Diskussionen handlade om samma problem som jag har - nämligen att klara av att komma tillbaka i form igen.

Det fanns ett par tänkvärda kommentarer som jag ska försöka lägga bakom örat, t.ex. "Jag brukar tycka det är rätt trevligt att börja om. Man har sällan valt att hamna i det läget själv, men när jag väl hamnar där försöker jag vända det till något positivt. 
Då kan jag släppa kraven på prestation för ett tag och testa runt lite, göra nya och roliga saker, röra mig för att det är kul."
... inte dumt alls ...

En annan kommentar: "Mitt mål med varje träningspass var att komma utanför dörren iklädd träningskläder. När jag väl kommit så långt, var det ju lika bra att ta mig en liten runda runt kvarteret eller så (UTAN klocka!!!) - och vips, hade jag ju överträffat mina mål!  Sakta men säkert gick det bättre, men jag tänkte verkligen på att inte ha gamla bilder om tidigare bedrifter på näthinnan, för då blev jag besviken, utan i stället långsamt öka mina ambitioner så att jag hela tiden orkade överträffa dem."

Nu ska jag också försöka nollställa alla förväntningar på mig själv och försöka njuta av varje minut och varje kilometer jag är ute.
Två pass har det blivit hittills denna vecka ... pass då jag "tillåtit" mig själv att gå då pulsen stigit för högt, utan att känna det som ett misslyckande.

Mot ljusare tider och bättre form ... ett litet steg i taget!



Bilden från 24-timmarsloppet i Kaustby 2009. Jag SKA springa där igen - men inte ännu i sommar ...

Första riktiga vårdagen - och genast stiger humöret med många grader! Snödrivorna har krympt med en rasande fart idag och gett plats för ny grönska.



Nu får vi bara hoppas att våren kommer på allvar :)

Nu har jag kommit igång med stickandet igen: det är alltid lika inspirerande att se vårens nya modeller ... det bara kliar i fingrarna då jag ser alla fräscha färger och modeller.

Första plagget i "vårens kollektion" blev en klänning i bomullsgarn :)